pics


Per, Hugo och Stina på Carbin
Och ja, dem var visst tvungna att klättra i bar överkropp. Fast Stina och jag klagade väl inte så värst högt heller så :P


Hugo


Jag klättrade bl.a högst upp på den där gula väggen till vänster


Hugo o Per hade klättrat en del innan o gav sig på de lite svårare väggarna


senare på kvällen blev det armbrytning. Och självklart måste det göras med bar överkropp


Hugos projektarbete, värsta cool enligt mig


Hugo, födelsedags barnet.....fast detta när han gick i klass 2

kalajs

Igår fyllde Hugo 20!
Så då fick man bestämma om man skulle träffas kl 14 vid liljeholmen eller 17 hemma hos H. Jag åkte till kl 14. För då drog vi till Carbin, ett klätterställe. Eftersom jag nämt det för Stina o hon blivit värsta avundsjuk så fick hon också följa med. Så Jag, Stina, Hugo och Per var på klättring. Och Per o Hugo har klättrat ganska mycket förut, medan Stina och jag aldirg hade gjort det innan. Så vi blev upplärda iaf. Men det var inte så värsta svårt. Det var dock väldigt roligt.
Jag tog massor av bilder, men jag glömde kameran hemma hos H. Så bilderna får komma upp lite senare.
Väl efter klättringen så åkte vi hem till H. Där kalaset redan hade hållt på i typ en timma. Hugo är allid sen till saker och ting, så även jag..Så om han och jag ska träffas nånstans så kommer båda försent, men vi kommer alltid exakt i rätt tid till att den andra kommer :P

Där hemma var det uppdukat massa olika mat, vi hade som ett knytkalas.
Så då blev det god mat och förtärandet av alkoholsrika drycker. Sen blev det lite armbrytningstävling, och Hugo som alltid vinner blev faktiskt nerbryten i vänster arm av Linus.
Sen blev klockan värsta sent och sista nattbussen gick tydligen. Så då sprang vi iväg en hel skara människor. Och sen kom jag hem vid 5. trött, trött. Och fortfarande trött eftersom jag bara sov i typ 5 h..sen vakna jag och var hungrig.
Och när man kommer ut i köket, sjukt trött o bakfull o hungrig o allt. Så börjar en typ taiwan o snacka med mig, på dålig engelska. Och jag kände att jag bara ville vända på klacken o gå där ifrån. Han var trevlig. Men att snacka engelska sådär hux flux på morgonen kändes inte som min grej. Speciellt när jag knappt hörde vad han sa heller. Men som alltid brukar det funka bra om man bara ler och nickar med huvudet. Funkade även denna gången.

Du ska jag försöka fixa hem min kamera. och kanske sova lite, skulle behövas..o packa lite eftersom jag ska upp till Ockelbo ikväll igen.
Visa fler inlägg